Idag tordes jag äntligen släppa Speja, lugnt på skogen och även om hon inte är över löpen helt och hållet skulle hon knappast ”släppa till”, det tycker jag mig se på henne.
Typiskt nog har det regnat stor del av natten (och gör det nu med, grrr). Hon höll på med vad jag kan kalla ett slag ca 45 minuter men gav upp sedan. Var på ett halvintressant slag till men fick ingen ordning på det, då hade det börjat bli rätt sent dessutom. Det sista hon gjorde, när jag trodde att hon skulle komma till mig, var att göra en liten stickare och börja väcka några skall. Jamen lysande tänkte jag, nu får jag vara ute till kl 4… Jag vet faktiskt inte vad det var egentligen, misstänker att hon kanske var mest frustrerad för hon kom till mig och var nöjd någon kvart senare, och hade det verkligen varit något intressant så skulle hon knappast göra det…! Då hade klockan i och för sig blivit halv elva så det kanske inte var så intressant längre. Jaja, vi tar den nästa gång! De två första gångerna jag släppte henne i år (detta var den tredje) så fick hon upp hare, så jag känner mig inte särskilt orolig. Hon hade rätt mycket fyr för sig med pinkandet också. Jag släpper henne i morgon med, på söndag får hon vila, då släpper jag Spana om allt går enligt plan och hon också löpt färdigt då.
Blöt, trött, ingen hare meeen lycklig! 🙂
Spana & Speja 
Kommentera