En sån dag….

Nu är det bara så att jag kommer inte att jaga förrän det är spårsnö! Och jag kommer inte heller att släppa båda tillsammans! Så blir det!!

Idag fick dom upp vad jag är rätt säker på var en hare, men som tidigare i höst så gick det hackigt och efter någon halvtimme verkade dom ha tappat. Det var tyst ett bra tag, sedan rev båda i igen… Hade det på känn, och det tog inte så länge tills jaktledaren i älgjaktlaget messade och sa att dom sett en räv med ett mycket fint “pardrev” efter sig… Jaha, så var den dagen förstörd då! 😦

Speja gav i och för sig upp räven rätt snart och gick tillbaks till hartappet, men det visade sig att hon efter någon timme ledsnat och letat åt Spana istället. Efter några timmar hade jag tappat bort dom hermetiskt, misstänkte att det burit iväg till Granberget så jag åkte dit. Mycket riktigt, där var dom. Men det var då det började bli riktigt nice… Hade Spana nära på pejlen och trodde jag hörde hon “gråta”, men det stämde inte riktigt och jag snurrade på mellan Granbergsvägen och Brattbäckslina, sedan över på andra sidan vägen mot Kyrktåsjö.

Till slut kom Spana, hon hade tagit mina spår, men då insåg jag att det var Speja som grät. Henne hittade jag mitt i Gammkarbäcken på en holme och hon tog sig inte därifrån! Hon var så otroligt ledsen och jag blev ju skitstressad såklart. Hur jag än försökte så tog jag mig inte fram till bäcken för det var så mycket vatten, Spana hade förresten varit i bäcken för hon var dyngsur när hon kom. Att jag hade Spana i koppel gjorde ju inte saken bättre, hon hade ju ingen lust att simma igen…

Jag ringde till Jörgen för att han skulle komma och hjälpa mig, då hörde jag ett jätteplask, sedan var det alldeles tyst och jag blev alldeles kall. Men efter ett tag så hörde jag hur hon kravlade sig in bland allt ris och elände. PUH!! Så rädd har jag aldrig varit. Bäcken är inte rolig nu, det är fruset från kanterna och öppet i mitten, går dessutom rätt mycket vatten i den så man är ju livrädd att de ska dras under vattnet. Nåja, allt slutade ju väl, men det blev en heldag, kl 18 fick jag tag på dom! Nu väntar jag som sagt med jakt tills bäckarna frusit och det är spårsnö! Spana jagade i ca 4 timmar effektiv tid… hade ju varit helt underbart bra gjort – om det hade varit rätt sort….