Högt & lågt

Speja är sjukskriven hela helgen, hennes baktassar måste läka ordentligt, det är ju ohållbart att hon ska spring upp det varje helg.

Igår var det skitväder, snöslask på natten/morgonkvisten och inte ett spår fanns det. Det började dessutom regna mer när vi kom ut. Men hon (Spana) fick springa ett par timmar i alla fall.

Idag gick det bättre, hon behövde ca 10 minuter på sig för att få upp en hare. Där vi jagade är det väldigt kuperat och dessutom blåste det så det var nästan omöjligt att höra henne, rätt som det var hördes hon hur väl som helst och nästa sekund hördes hon i princip inte alls, så det var lite svårt att hålla koll på var hon var.

Vi trodde det var den där jätteharen Speja jagade förra helgen, men det var det inte, den uppförde sig inte heller likadant så brorsan började tidigt misstänka att det inte var den. Men det spelar ju absolut ingen roll, hare var det i alla fall för jag fick se den, tyvärr för långt för att kunna skjuta. Hon tappade rejält efter ca en halvtimme men fick tag på den igen, tyvärr visade den sig inget mer utan trixade inne i tjockskogen, hon höll väl på i ett par timmar totalt inkl tapp. Hon var inte riktigt färdig när jag tog fast henne heller, men då hade hon tappat så rejält att det nog var färdigjagat i alla fall. Fast man vet ju aldrig, man ska inte räkna ut dom. Det har ju hänt förut att man trott att det är slutjagat men rätt som det är har dom fått den på benen igen. Men vi åkte i alla fall hem då, nöjda med hunden som jobbade jätteduktigt. Dom är inte så lätt dom där hararna, men tänker man på hur dom har utvecklats bara på den här hösten så är jag mycket mycket nöjd med dom i alla fall! Dessutom ger det ju så mycket bara att vara ute i skogen med dom.