Idag gick det lite trögt, jag hade Spana och var vid ”rökoja” och Jörgen var i grusgropa med Speja. Jag och Spana hittade inget och efter ett par timmar så var vi egentligen på väg hem. Jag åkte till Jörgen och Speja, där hade det också gått trögt så jag tänkte att det blir tidig kväll idag. Det är ju inte helt lätt heller nu för lövfällningen har kommit igång på allvar så det är nog lite svårt med lukten.
Så här ser det ut lite här och där i skogen, då är det nog svårt.
Nåja, vi fikade lite (jag och Spana) och gick en sväng till, sedan gav vi oss
Spana fikar
Men, när vi kom till grusgropa fick Speja precis upp en hare. Det gick inte bra att ha Spana i bilen när hon fick höra Speja driva. Hon skrek och höll på riva bilen, så jag släppte även henne på drevet, det blev ju lite fusk för henne men vad tusan.
Dom drev den duktigt ett bra tag, men den lyckades undkomma oss, hm, det är nog dags för en bekännelse. Dom hade ett långt tapp och inte ett väck-skall och ingenting hördes på en lång tid. Jag tog fram pejlen bara för att kolla om dom var på väg tillbaks eller om dom var kvar på tappet. Hörde då Jörgen vissla. Haren hade kommit tillbaks och var på vägen bakom mig…. Den sprang visst rakt emot mig men när Jörgen visslade för att jag skulle vända mig om så hoppade den av. Den var på perfekt skjutavstånd från Jörgen men han hade ju liksom redan hängt bössan på ryggen. Fast jag vet inte jag, det kanske var lika bra, dom hade ju verkligen tappat haren så det kanske inte hade varit en sån bra idé att skjuta i alla fall, och nu finns den ju kvar till nästa gång!
När hundarna sedan kom tillbaks var klockan rätt mycket så vi åkte hem, men oj det var inte populärt att åka hem då, för när vi gick till bilen gick vi över där haren hade kommit in på vägen, båda ylade och skällde och ville verkligen inte åka hem… Men som sagt, nu har vi ju fräscha hundar till imorgon och en icke-död hare dessutom!
Annars är det ju jättefint nu med alla höstfärger, men löven är ju som sagt på väg av träden, här kommer en fin höstbild:
Och en från hemma på gården:
Kommentera