Hahaa, nu trodde ni säkert att vi skjutit två harar… Men det är fel! Men Speja blir duktigare och duktigare för var gång. Faktiskt fått upp hare varenda gång vi varit ute. Idag fick hon upp två! Det kom in en annan hund på det första drevet hon hade, det tyckte hon inte om utan då kom hon tillbaks och den andra hunden tog över haren. Vi bytte ställe och där fick hon upp en till! Den drev hon längre än hon gjort nån gång hittills, haren gäckade dock oss ”jägare” två gånger och sprang mellan oss, men Speja var jätteduktig, inte hennes fel att jägarna inte gör sitt jobb!
Det mest komiska var att jag hade haren på 10 meter! Det gick till så här (måste ju försvara mig). Speja hade tappat, hon hade varit tyst en rätt lång tid så jag hängde bössan på ryggen och började pejla henne för att kolla om hon låg kvar på tappet (som var en bra bit från mig). Jag stod där med ena handen i byxfickan och i den andra handen höll jag i pejlen och började kolla vart hon kunde tänkas vara. Då hör jag det prasslar bakom mig och jag tänkte att ”men är hon tillbaks här, vänder på huvudet och där kommer haren skuttande! Sätter sig bakom ett träd så jag ser halva huvudet på honom, skulle vilja se min egen min, vågade inte röra mig, stod kvar med ena handen i fickan och började tvekande lägga ner pejlen på backen, då stack haren… Konstigt va…?! Den stack ut på vägen så pappa fick se den nere i backen hur den far en lång bit nerför vägen och sedan vänder tillbaks och gör ett avhopp. Speja kommer efter, tar bakspåret och väcker i det, vänder och blir inte lurad en gång till utan hoppar resolut av där haren hoppade av, det tar då inte länge förrän det är fullt drev igen. Jörgen börjar springa nerför vägen för att hitta ett pass längre ner, hinner inte så långt, då är haren på vägen igen, dock för långt bort men där han hade tänkt att ställa sig… Sedan bär det av in i skogen på andra sidan och därefter gick drevet fram och tillbaks där inne. Klart att man tänker, ”om bara någon har stått på stickarn”, men det är ju lätt att tänka då, man kan ju inte vara överallt samtidigt… Men vi har inte gett upp den haren! Den får ett par dagars vila nu för det är älgjakt så den vaggas in i falsk trygghet, på måndag ligger den risigt till igen!
Jag hittade ett björnide i skogen, det var förmodligen från ifjol. Det var verkligen fullstort, jag hade rymts där utan några som helst problem, häftigt!
Kommentera