Idag är det så stormigt och löven yr från träden att vi inte trodde det skulle bli något alls. Vi for därför med båda hundarna på samma ställe eftersom inställningen från oss var typ att ”ja men dom får ju ut och springa av sig i alla fall. Normalt låter vi dom inte jaga ilag eftersom det har haft en tendens att bli tjorvigt för dom då.
Nåväl, Speja fick upp efter bara en liten stund, kanske visste hon var hon hade haren sen igår. Spana hängde såklart på. Som sagt, inte helt optimalt eftersom Spana ju fick drevet gratis så att säga.
Dom gjorde ett jättebra jobb, precis som igår gick det fram och tillbaks över en relativt bred bäck, inte något litet dike alltså utan en bäck. Idag trixade haren på lite mer i bäcken än igår, så dom fick jobba bra för att reda ut åtminstone en av gångerna när han hade varit i bäcken.
Dom drev bra i ca 1 h 15 min innan haren tittade fram så Jörgen fick skjuta. Det är såklart tapp inräknat i den tiden, men inga riktiga ”dötapp” tycker jag.
Det är ju första gången Spana har fått smaka hjärta och sånt, hon tyckte väl att det var sådär, precis som Speja tyckte första gången. Speja däremot har lärt sig älska det där, hade fullt upp att hålla henne från haren, hon hade helst ätit upp hela!
Skytten och haren
Det gick ju rätt snabbt i morse så vi var ju färdiga att åka hem redan vid 10 tiden, det var inte populärt tyckte hundarna… Men dom jagade ju länge igår också så vi tyckte att det fick räcka.
Blir ju lite nostalgisk, att de här små pigorna har blivit så duktiga, tycker inte det var länge sen se var så här små:
Spana & Speja 
